Mannen lovade att ställa upp som fotograf ... sen drog han och sonen på shoppingrunda. Vad gör jag då? Jo riggar IPaden själv. Svårt med avstånd och vinkel men det är bara att göra så gott det går och ta utmaningen som en lek.
I familjens frånvaro gav jag mig hän åt en timmes yoga. Svettigt och utmanande. Visst jag tappade balansen för någon sekund i en sidoplanka men vad gör det? Min kropp och jag var samspelta och plötsligt fungerade i stort sett allt.
Nästan varje asana jag tragglat med under längre tid släppte efter och jag smälte in i både bunden sjöjungfru och sidokråka. Förundrad och överväldigad sköljdes jag över av ett starkt lyckorus.
Balans handlar om dagsform och fokus, det jag klarar idag kanske jag inte alls fixar i morgon. Så tacksamt tog jag emot vetskapen att min kropp blivit ytterligare lite starkare och flexiblare.
Det var efter min hemmapraktik, när kroppen var varm och mjuk som jag insåg att min tilltänkta fotograf dragit. Att vänta in honom skulle innebära en kall kropp. I mitt huvud fanns bara ett alternativ, att rigga upp IPaden och filma själv.
Det är nyttigt att se hur den egna kroppen arbetar samt att se vad jag behöver träna mer. Inte alltid så roligt, när vägen framåt känns lång och snårig men utvecklande.
Så för er som önskat kommer några kortare videosnuttar på Instagram inom de närmaste dagarna, en present från mig till er.
Puss & kram!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar