Det står två tavlor lutade mot en skänk hemma hos oss. Den ena är en gåva, ett arv till mannen och den andra är till en av hans bröder.
Nu kommer vi till hemskheten, jag vill inte ha det kostverk som tillägnats "oss". Vill inte att det ska sitta på någon av våra väggar. Jag tycker inte om tavlan!
Motivet är ett stilleben och föreställer en vas med sommarblommor. Minns just nu inte vem konstnären är och det är egentligen oväsentligt min magkänsla säger NEJ.
Det tragiska i detta sammanhang är att blomsterprakten kommer att hamna instängd i ett förråd ... Önskar så att den kom till ett hem som gladeligen älskade den!
Så har vi tavla nummer två, vilken mannen enbart fraktat hem för att överlämna till sin bror. Detta verk gillar vi båda och skulle vilken dag som helst placera den på en framträdande plats i vårt hem.
Motivet är två nakna modeller som avbildats på en duk. Staffliet som tavlan står på är placerad i en ateljé och det ligger en oskarp suddighet över de varma jordtonerna. Så enkel, så vacker och så stilren!
Men som sagt inte vår ... synd. Tavlan bara mellanlandar hos oss en vecka eller två.
Tänk om vi kunnat byta? Om "brorsan" hellre skulle vilja ha blomvasen? Nu tänker vi inte fråga, ett arv är ett arv och vi respekterar den förre ägarens önskemål. Behövde bara lufta min "otacksamhet".
Hej svejs
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar