Igår var det Lejonkungens, min pappas och en nära släktings (typ min extra storebrorsas) födelsedag. Den första bor i London, den andra i himmelen och den tredje i Norrland. Även om jag hade kontakt med de levande så kändes allt underligt.
Ingen uppvaktning ... bara en vanlig vardagskväll.
Med mannen på sjukhus är jag "gräsänkling". Ensam hemma eller det är jag inte, Tiger håller mig sällskap.
Det är konstigt med tystnad och tomma rum. Ovanligt. Visst kan det vara skönt med egentid men denna gång är den påtvingad.
Jag hade tänkt plugga och få massor gjort men inser att mitt fokus är sämre, jag är dessutom väldigt trött.
Verkligheten just nu betyder vila och det får vara good enough.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar