Magnolian och körsbärsträden blommar för fullt samtidigt som jag går mellan jobb, packning och uppsatsskrivandet, den sista uppgiften kan i praktiken delas upp i tre inlämningsarbeten.
I vår utbildning ska vi skriva ett fördjupningsarbete alternativt en uppsats, dessutom ska en reflekterande utvärdering lämnas in (gäller en onlinekurs vi genomför hemma) och sist men definitivt inte minst behöver vi planera en klass ... in i minsta detalj.
Varför velar jag? Kanske analyserar jag den sista uppgiften (klassplanen) onödigt mycket? Vill liksom inte skjuta från höften, inte här.
Har svårt att bestämma mig för upplägg ...
Vet att jag borde ta första bästa tanke och köra på den, inte fundera för det krånglar enbart till tillvaron (för mig). Våga lita på magkänslan, det som jag alltid gör annars, varför inte nu?
Svar: jag vill att klassen ska bli BRA!
Så nu tänker jag ta mig i kragen och göra som jag brukar. Orkar inte vela längre. Plocka en ide' och bestämma mig för att den är rätt, inte stanna upp och analysera utan göra det jag är bra på: skjuta från höften!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar