Äta bör man annars ...

Har gjort av med mer energi än jag fått i mig och nu är det bara att bita i den sura kakan. Hungern är INTE min bäste vän!

Så jag äter och äter ...

Än är kroppen inte nöjd, den vill ha mer och jag lyssnar. Borde så här i efterhand ha lyssnat bättre på en gång (då när hungern ännu inte slagit rot) men nu är det som det är.

Jag har samma ork och energi som vanligt. Mitt nuvarande oförstånd syns inte.

Känslan är ett hål som aldrig fylls trots ihärdigt skyfflande av sådant som borde fylla tomrummet. Att vara bottenlös ... Som om jag saknar proppen i badkaret.

Äter lite till och hoppas att kroppen är mer i balans när jag vaknar i morgon - idag.

Kram