onsdag 5 september 2018

Uppförsbacke som förhoppningsvis planar ut snart


Emellanåt funderar jag på hur jag ska ta mig ur det ekorrhjul av arbetstider jag sitter fast i? Känns inte alls kul ...

Nu när mannen är hemma så blir det än tråkigare, att jag alltid kommer hem så sent. Vår tid tillsammans blir minimal och så vill varken han eller jag ha det.

Att dubbeljobba är okey om jag själv kan styra mina tider men så ser inte mitt liv ut just nu. Strävar åt det hållet men fötterna rör sig i myrsteg (så är i allafall känslan)


Så hur kommer jag vidare? Att helt säga upp mig känns fel då jag behöver inkomst.

En tankenöt värd att vrida och vända på. Försöka se nya mönster och möjligheter. Ett steg i taget med en förhoppning att snubbla över en kvarglömd cykel som jag kan låna så farten ökar.

Japp, idag är det uppförsbacke men förhoppningsvis planar den ut och ger mig medvind när jag mår backkrönet.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar