Nu är det officiellt, hösten är här, i alla fall enligt almanackan. September. Känns välkommet även om de varma sköna dagarna avtar och blir ett minne.
Jag är redo för tända ljus och kvällsmysa under en filt med en kopp te i handen. Helt okey ... faktiskt.
Även gässen verkar redo. De har samlats i hundratal på grässlänten vid ån och tjattrar oavbrutet. Kanske har de sitt årliga regionsmöte och diskuterar formation i luften under den kommande flygningen söderut? Eller så har de bara mycket att säga varandra efter att ha vistats på olika ställen under sommaren?
Att springa eller promenera längs min favoritsträcka innebär ingen tystnad. Ingen rofylld stillhet. Luften ekar av tjattret från gässen vilka verkar ha den inställningen att den som skriker högst vinner. Frågan är om de lyssnar lika mycket som de låter?
Så jag stänger av, förtränger ljudet och rör mig genom det energiska oljudet, det är så det får vara fram till gässen lämnar staden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar