Slumpen på gott och ont

Nu startar sportlovet för alla som bor i min stad och är skolelever. Sociala medier är fyllt med vänner som åker med familjen till sol eller vintersportort. Vi är hemma.

Med "vuxna" kids som har egna liv har vi hoppat av karusellen. Det bästa vi visste under många år var att fylla bilen med skid/snowboardkläder, mat och all annan packning som var bra att ha innan vi drog till fjällen. Vår familjs bästa semestrar eftersom alla älskade att glida nedför backen.

Av olika anledningar har resmålen bytts ut och det beror inte på att yngste sonen tyckte att vi var oerhört pinsamma när vi bokade sist. Utifrån kan man ha åsikter och efteråt har vi skrattat många gånger åt slumpen. Så här var det:

Son nummer två valde att konfirmera sig. Tillsammans med en kompis beslöt de att välja en inriktning som hette typ Vinterläger. En skidresa till Vemdalen ingick med helpension. De önskade förena nytta med nöje och vi sa ja.

Hemma tänkte vi att Vemdalen är stort om man räknar in Björnrike, Klövsjö och Storhogna som alla går under samma liftkort. Let´s go! Vi lät son nummer 1 bjuda med en kompis och bokade eget boende i Vemdalen. Det var visserligen en knölig historia eftersom det mesta redan var paxat. Till slut hittade jag en stuga i ett område jag hört talas om men inte kände igen.

När det var dags för avfärd skjutsade vi sonen till bussen som skulle föra konfirmanderna till det läger de längtat efter, plockade därefter upp polaren och styrde bilen mot vår skidstuga. Så här långt var det inga problem.

Det var när vi anlände till Vemdalen och skulle leta reda på vårt boende som ödet skrattade oss rakt i ansiktet. Vår stuga låg 50 meter ifrån lägergården ...

Pinsamt! Tack och lov så växte stora granar som en hög och ståtlig häck mellan stugorna men ändå. Ville man tro att vi hade kontrollbehov så var det inte svårt. Lillebror höll på att få spel när han insåg faktum. Hur hade vi missat att notera närheten när vi bokade? Med handen på hjärtat så hade jag dålig koll på lägergårdens adress. Jag tog det vi hittade och det var grannstugan.

När sonen stönat klart och tyckt att vi var pinsammast i världen så ändrade han och kompisen sig. De gled gärna in och spelade yatzy med oss på kvällarna. So shit happens men allt är inte av ondo,

det kan bli en rolig historia när lugnet lagt sig.