Ja vad ska jag säga annat än "så var det dags igen ..."
Drömde om en överfull leverans som jag tog emot i butiken. Kliade mitt hår och funderade på VAR och HUR jag skulle få in allt det nya? Behöver ett magiskt trollspö eller hänga om exakt allt. När jag vaknade infann sig hoppet att denna leverans kanske väntar till nästa vecka?
Om jag har tur, då är chefen tillbaka.
Ödet ville annorlunda, precis när jag skulle gå hem så dyker en varutransportchaufför upp i dörren, med sig har han en häst fylld med ullkappor. (En häst är i detta fall en metallstång på hjul, att hänga kläder på.) Eftersom det inte var några lådor att ta emot så behövde jag en egen häst. Hade jag det till hands? Nej men fixade ganska snart fram en.
Så lastade vi över alla varor från den ena hästen till den andra. Då säger mannen: "Jag har mer, 114 artiklar. Räknar du?"
Jag räknade. Check, allt stämde och det var många kappor, ett tungt lass. Nu skulle allt prickas och plastas av, få nya galgar och sen levereras in. Till att börja med behövde vi flytta hästen längre in i butiken, den stod väldigt olämpligt precis bredvid entrédörren. Så jag och min kollega rattar hästen och skojar om att det är läge att skaffa körkortstillstånd, banan snitslas av bord så vi behöver svänga ett flertal gånger innan vi når vårt slutmål. Planen är att parkera hästen utanför provrummen så att kunderna kan se allt nytt under tiden som vi funderar ut hur vi vill styla butiken. Känns inte riktigt som ullkappor har högsta prioritet den andra dagen i augusti.
Det är då det händer, metallstången viker sig och de inplastade kapporna åker rutschkana åt ena hållet. Hästen är knäckt!
Vi lastar av alla de 114 artiklarna i ett av provrummen och stänger av. Jag mejlar HK och berättar vad som hänt. I morgon är en annan dag, då tar vi nya tag. Kapporna får övernatta i provrummet
Sov gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar