Att gå till tandläkaren ger sällan "åhjaglängtarsåmycketattjagdörkänsla", det är mer ett nödvändigt ont, något som måste göras typ som att besiktiga bilen.
Nu är det så att jag har lyckan av att förärats med friska och hela tänder (om vi bortser ifrån fyra stycken kindtänder som jag lagade på mellanstadiet). Jag behöver med andra ord varken ta bedövningssprutor eller betala dyra behandlingar.
Trots det kan jag inte påstå att det hoppas och studsas på väg till kontroll. I vanlig promenadtakt går jag, hänger av mig ytterkläder i deras hall, bläddrar i någon veckotidning och väntar på att mitt namn ska ropas upp.
Själva undersökningen tar sällan lång tid. I dag var inget undantag. Ungefär vartannat år kallas jag till tandläkaren, den som egentligen har mer koll på mig är hygienisten som putsar och tar bort tandsten en gång per år. Här kan vi snacka obehag ... men vill man vara hel och fin så får man lida pin ;)
Nu är jag i alla fall klar för denna gång och kan bocka av tandläkarbesök på min todolist, skönt.
Som extra plus kom jag ihåg
att ta av de blå plastöverdragen på skorna
innan jag lämnade kliniken!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar