"Jag gör det inte ... DU vill INTE det!"

Mannen har blivit med garage.

Vi som funderat på om vi överhuvudtaget behöver bil när vi bor mitt inne i city? En helomvändning, tankemässigt. Vad som är skönt är att vi slipper oroa oss för kladd från lindar, nedfallande grenar, stänk från passerande fordon eller om vi överhuvudtaget ska hitta en ledig parkeringsplats (då vi hittills betalat för boendeparkering i området).

Mannen fick tips sv en granne och hokus pokus så ordnade allt sig. (Normalt sett är det extremt svårt att få tag på garageplatser till rimlig kostnad).

När jag fick höra nyheten så blev jag glad för mannens skull. Sen beskrev han hur trångt det var och att ena sidan av vår ruta gränsar till en vägg ...

Jag såg inne i mitt huvud ett trångt garage, en källare, där rutor och pelare stod tätt och rös inombords. Meddelade mannen att jag aldrig kommer att parkera på vår nya plats, för allas skull. Jag har ingen lust att repa bilen.

"Men ...?", sa mannen.
"Jag gör det inte! DU vill INTE det!"

Mannen skakade på huvudet och menade att det blir knöligt för OSS om han ska köra in och ut de gånger jag kan behöva använda vår bil. Sant. Får väl tänka att vi inte har någon bil ... när jag är själv.

Så igår promenerade vi iväg till garaget för att hämta bilen och åka till IKEA. Garaget var inte alls vad jag föreställt mig, ingen källarnedfart utan en länga med antikmålade garagedörrar. Trång svängradie visst men som sagt något helt annat än vad min fantasi målat upp.

Kanske ändå? Vi får se