Vilket dygn ... finner inte ord och tänkte länge att jag fryser bloggen för en dag eller två.
Det som inte kunde hända, som inte fick hända har hänt och inget av det kan göras ogjort. Många av oss har anhöriga som på något sätt drabbats. Vi ALLA har drabbats ... Sverige har drabbats.
På ett sätt är jag inte förvånad, samtidigt som en overklighetskänsla lagt sig tungt över mitt bröst.
Det som dock gör mig varm i hjärtat är alla människor som öppnade upp sina hem, en säng att sova i eller kanske en bil att få lifta hem med. Twitter fungerar som en sambacentral där människor hjälper varandra. Boostar och ställer upp när det verkligen gäller, när det behövs, det ger mig hopp om mänskligheten!
Vi kan alla göra skillnad ... i det lilla eller kanske i det stora?
Empati, kärleksfulla handlingar och förmågan att mota bort förlamande rädsla är den motvikt vi behöver. Tack alla ni som agerar, som har civilkurage. Ni som bryr er om och gör skillnad.
Peace & love
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar