Vi har inga små barn, är med andra ord inga småbarnsföräldrar. Vi har katter. Jag tar den sömn jag får ...
Härom natten kändes det som om Tiger väckte mig varannan timme. Han skrek och mitt enda försvar var att dra täcket över huvudet, vilket fungerade ett tag innan sirenen körde igång igen. Efter halv sex fick Tiger sällskap av Ravelli. Hon nosade närgånget, klev på mig och jamade försiktigare. På morgonen var jag INTE utvilad.
Igår natt fick jag vara ifred? (Hade bett Tiger innan jag la mig ... inte för att det brukar hjälpa.) Det var som om mannen stängt in katterna i eget rum (vilket han inte hade gjort). Pigg och glad steg jag ur sängen och möttes av våra hungriga pälsbollar.
Dagen till ära stod yoga morgonklass på schemat, absolut den skönaste starten jag vet. En promenad till studion och sen 60 minuter på mattan innan jobbet.
Vet inte hur jag lyckades, för tid fanns ... för första gången ("ever") så kom jag för sent!!! En minut? Två? Spelar ingen roll ... PINSAMT.
Smög in så tyst jag kunde. Försökte göra mig osynlig. Gled ned på mattan och anslöt till gruppen. Efteråt bad jag om ursäkt. Inga problem sa läraren, jag hade skött min ankomst mer än godkänt. Min egen känsla var allt annat än okey.
Mindes min tid som dansare då det var förbud att kliva in genom en stängd dörr. Hade klassen börjat så var man välkommen tillbaka nästa klass. (Ingen kom någonsin försent)
Är tacksam för att jag fick glida in och vara med. Så härligt att väcka kroppen med lärarledd yoga!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar