lördag 17 februari 2018

Antar att den kommer som ett brev med posten?


Min kropp förbereder sig för eventuell träningsvärk ... eller det är i alla fall vad jag är beredd på. Igår innan arbetet hann jag ta en yogaklass av bästa Victoria Carp eller "Hellcat" som är hennes andra namn.

Tyvärr för mig så missade jag workshopen på eftermiddagen men tur nog inte den 75 minuter långa hatha yogaklassen hon höll på förmiddagen.

Vi har träffats tidigare. Jag har haft äran att vara hennes elev vid några tillfällen så jag visste vad som väntade mig, hårt arbete, noll fusk i linjeringen och muskler som skakade av utmattning.


Det är ingen lek att yoga med Hellcat, ingen vila. Praktiken leder utanför bekvämlighetszonen för det är där magin uppstår. Finns inga genvägar.

Åh vad jag älskar hennes tuffa klasser! Hon är en lärare som får mig att utvecklas och varje gång fylls min ryggsäck med mer kunskap, större förstående för min kropp och för känslan i varje asana.

Jag vet var jag är stark och var jag är svag. Har koll på min rörlighet samt mitt ego (det sista som egentligen alltid ska lämnas utanför rummet men som emellanåt slinker in och försöker hänga på).


Tänker inte sammanfatta gårdagens klass här i bloggen men en asana vi fick tekniktips i var halv och helbrygga. Det är positioner som ingår i min praktik men när det gäller full brygga så var det ett tag sedan jag utförde den, min kropp har inte haft behov.

Victoria utmanade mig, pushade mig att vandra in med händerna och öka bågen i ryggen, landa på toppen av hjässan, räta ut armarna ännu en gång och vandra in med händerna. Tack! (Vi var ordentligt uppvärmda redan innan den halva bryggan).

Så har vi coremuskulaturen ... här behöver jag fortsätta att jobba! Har blivit starkare men är det ett område det finns utvecklingspotential så är det här.

Glad, svettig och lycklig lämnade jag studion. Vi får se om träningsvärken hälsar på?



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar