Lägesrapport

Två veckor in i "kriget" mot elaka bakterier så mår jag bra. Illamåendet och hungern är borta.

Jag har lärt mig vad kroppen vill äta på morgonen och vad som fungerar som mellanmål. Energin är hög och kreativiteten när det gäller att laga goda och mättande måltider har infunnit sig. Har noll recept men det är inget problem.

Mannen däremot vet varken ut eller in. När jag arbetar sent så känner han sig handfallen, vet inte alls hur han ska tänka eller vad han kan laga som även jag kan äta? Förstår det. Ofta låtar jag honom slippa, det räcker om han förbereder kött eller fisk så kan jag "koka ihop" mina tillbehör (som inte får vara kolhydrater).

Två veckor till sen återgår jag till vår "vardag". Längtar!

Ska bli skönt att kunna laga en rätt, inte två. Att få dricka samma dryck och liksom känna att vi "hör ihop". Snart så!