den har inte jag, ÄN. Alltså hur svårt kan det vara, (jag har ju fått hjälp att göra en)?
Ja, ja jag vet att övning ger färdighet och att allt inte sätter sig på en gång men tanken var ju att jag skulle hinna leverera något själv!
Efter att ha suttit vid min lap top och lyckats ladda ner den film jag tagit så var det inte mycket mer som hade lust att samarbeta. Inga anteckningar att falla tillbaka på (stor miss av mig). Testade och testade men kunde inte få ner videon på "klippbordet". Insåg att det var lika bra att pausa och senare googla på uppgiften.
Gick ut till min studio med tanken att filma andra klipp, så att jag den dag bitarna faller på plats, kan göra fler än en film. Videosnutt 1 klarades av. Därefter inföll lusten att göra en flygande sekvens. Telefonen riggade och rec knappen trycktes in. Efter tio sekunder i uppochnervänt läge kom insikten att mitt huvud var kapat, vad som syntes var min rumpa, ben och rygg. Aj då, inte riktigt vad jag ville, hade ställt in mig på helhet inte delar.
Upp, rigga om på nytt ställe och så test nummer 2. Något bättre men inte bra, suck. Tydligen inte min dag. Visst, jag gapskrattade och lekte men produktiv ... nej.
I detta läge var det lika bra att lägga ner projektet, signalerna var tillräckligt många som pekade i den riktningen.
På väg mot dörren beslöt jag att återvända till min gunga, leka lite kunde jag i alla fall unna mig. Flyga högt och trixa. På väg upp i gudinneposen hörde jag ljudet, byxan sprack i grenen!
Mer skratt när jag såg hålet. Mina älskade clownbyxor (mannens benämning) skulle inte ens gå att laga. Jag kommer att sakna detta par men får tacka för den tid vi haft.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar