Den här veckan har annat hunnits med, sådant som jag skulle haft mindre tid för om kroppen varit 100 procent.
Skickade in en ny berättelse till Wondertales och fick som svar att de gärna vill ha den. Omarbetad, redigerad och klar skickade jag tillbaka den under gårdagen! Yes, på den känslan 😃 Är riktigt nöjd med mig själv.
Tänkte springa men när det öser ner utanför fönstret så försvinner lusten, tror inte heller att det är så nyttigt med tanke på förkylningen som ännu inte släppt greppet. En liten envis rackare håller sig kvar, krampaktigt och säger att den får fäste om jag skyndar för fort.
Bjussar på gårdagens Instagraminlägg (bild ovan och text här under):
Min man serverar mig denna bild. Vad kan jag göra annat än smälta!?
Vi är mellan katter. I över ett år har vi varit själva, inget strykande, jamande eller spinnande från fyrbent familjemedlem.
Däremot får vi besök av grannskapets katter. De kommer för att få lite uppmärksamhet, bli sedda och för att få leka med mannen. Dagliga besök. Tjejerna sitter typ på rad utanför sovrummets altandörr och väntar ...
Känns som det snart är dags? För nya pälsbollar?
De på bilden verkar sitta ihop som om de inte går att separera. Vill du ha en så får du tre!?
Så var då god: dagens sötchock!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar