Märker hur beroende min kropp och mitt psyke är av att jag rör mig. Det här att sitta stilla för länge, inte hitta fungerande träningspass att gå på när jag har ledig tid samt att det inte alls är samma grej att undervisa som att själv praktisera yoga är någonting som jag behöver hitta en lösning på.
Igår tog jag sovmorgon, skippade min morgonpraktik, åt frukost och åkte sen iväg för att arbeta. En obehaglig känsla av uppblåsthet infann sig? Den höll sig kvar, ville inte släppa.
En kollega undrade om jag skulle må bättre ifall jag twistade ryggraden?
Självklart! Ingen morgonyoga, inte ens pyjamasvarianten i sängen halvsovandes, där hade jag kanske orsaken!? La mig på den stora mattan och gjorde ett antal liggande twistar och vips kändes kroppen något mer nöjd.
Tills jag satte mig i bilen, då kom känslan tillbaka. Twistade igen hemma innan lunch (samt plussade på några enkla yogapositioner) och därefter släppte obehaget.
För några dagar sen lovade jag mig själv att försöka promenera varje dag, minst en halvtimme. Samt att så länge det är möjligt även få till ett par löprundor i veckan (typ 2-3 stycken). Min kropp kommer att tacka mig och mitt humör likaså. Dessutom blir det skönt och nästan som en belöning att varva ner framför datorn med skriv eller planeringsjobb.
Det här med fusk, det straffar sig direkt för mig. Mitt mål är balans och harmoni, alltså är det smart om jag lyssnar in kroppen. Hittar en samarbetsplan som är både snäll, hållbar och (lite) utmanande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar