måndag 11 januari 2021

Har aldrig ångrat mig

Gick igenom lådor i förrådet med minnessaker från "livet jag levt tidigare". Hittade bland annat en skrivbok a´la Emil i Lönnebergas mamma Almas, en blå med vit etikett. På framsidan står det "Till min lägenhet" och inuti finns inklistrade kvitton på de första prylar jag köpte. Det finns även listor på presenter och gåvor vilka antecknas som 0 kronor.

Jag köpte min första lägenhet (och även den enda som jag ägt) alldeles själv 1987, utan hjälp ifrån mamma eller pappa och var ofantligt stolt. Minns hur pappa helt kort ringde för att kolla så att jag verkligen visste vad jag gjorde, om min ekonomin tillät nytt boende och hur jag under samtalet fick tummen upp.

Efter att ha bott i ett möblerat studentrum så ägde jag i stort sett ingenting i möbelväg. Det första som inhandlades var därför en "säng" (på loppis) eller egentligen var det en öppen viktoriansk kökssoffa samt madrass. Detta fick jag hemkört för 1025kr. Tyvärr för mig så var soffan aningen för kort och därför inte alls så lämplig som jag först tänkt men det är en annan historia.

För att komma till min poäng så hoppar vi raskt till det sista kvittot jag klistrade in i boken. Spontant inhandlades något som var allt annat än nödvändigt och mitt dyraste impulsköp någonsin (utifrån pengars värde) : 3000 kr.

Jaha, men vad köpte jag? Ingen soffa, ingen matsalsmöbel, inget skrivbord utan något som jag blev blixtförälskad i ... en italiensk boutique spetsklänning!

Minns att jag ringde mamma (inte pappa). Att jag konstaterade att samma summa skulle jag kunna lägga på en båt eller tågluff i Europa. Jag som annars var väldigt ekonomisk och typ aldrig köpt lyxiga prylar hade plötsligt fått hjärnsläpp eller?

Mamma konstaterade att jag gott kunde unna mig denna dyrgrip och fortfarande idag hänger den kvar i min garderob, lika vacker nu som för många, många år sedan. Klänningen har användes när jag fick vara tärna på ena syrrans bröllop, på dop och andra finare tillställningar. Den kommer nog alltid att följa med mig oavsett vart mina vägar bär (om än i garderoben).



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar