När solen strålar från en klarblå himmel och snön glittrar så längtar jag efter skidåkning. Naturen blir än mer magisk och jag vill ut. Eller vill jag det?
Egentligen tyckte vi att det var lite väl KALLT, (både jag och mannen) när termometern visade på nästan -18 grader, så min tänkta och planerade löprunda ställdes in.
Åh andra sidan, om vi varit i fjällen så hade vi aldrig tvekat, då hade underställ dragits på innan utfärd.
Tyvärr för mig så skänkte vi bort all skidutrustning till Fritidsbanken i fjol, något som kändes både bra och klokt, att barn och ungdomar som inte har eller kan köpa prylarna ges möjlighet att låna alternativt hyra till en billig penning.
I fjol blev det aldrig vinter med snö och kyla (så att jag hann sakna skidorna) men det blev det i år. Mitt norrländska blod vaknar och suget efter någon form av skidåkning knackar på. Men istället för att gräma mig över noll utrustning så valde jag att ta en 90 minuter lång promenad i det vackra vinterlandskapet. Bli ordentligt rosig om kinderna, kall utanpå men varm inombords.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar