Hemma hos oss har mannen och Stanley en egen lek: hitta/sök/spring efter Hills. Det är en aktivitet som går ut på att mannen kastar torrfoderbitar. Stanley iakttar husse och rusar sen efter de små godbitarna.
Ja, vår hankatt beter sig mer som en hund ...
Audrey flyger som en virvelvind och behöver ingen hjälp av oss, hon kan leka själv men bjuder gärna in Stanley. När det gäller Hills så bryr hon sig inte, kan dock äta upp en bit eller två ifall de studsar åt hennes håll.
Igår testade mannen att byta torrfoder till ett som våra katter är mindre förtjusta i. Stanley sprang efter, nosade på maten och tittade skeptiskt på sin husse. Leken dog.
Så ser vi hur Stanley petar in bitarna under byrån! Trollar bort torrfodret som han inte vill ha. Städar undan "skräpet". Tydlig markering att "Nej du husse, gör inte om det där!"
Alltså vad säger du? Våra katter är inte dumma! Konsekvensen blev att vi bröt ihop av skratt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar