För ett år sedan skrev jag det blogginlägg som kommer här under, då när pandemin startat och hållit i sig någon månad, då när vi inte visste att vi skulle komma att vara i ungefär samma sits ett år senare. Än idag så vet ingen HUR länge till vi behöver acceptera att livet blivit annorlunda, att det är som det är och att ingen vet när vi fått våra vaccindoser.
... annorlunda
Ny vecka, nya klasser och åtaganden. Allt är möjligt även om kalendern är betydligt renare än för en månad sedan.
Har fått stryka det ena jobbet efter det andra samt fått meddelande om att ett retreat jag länge sett fram emot inte blir av på grund av coronaviruset.
För mig är det som för alla andra (egna företagare) ... annorlunda.
Tids nog kommer även denna situation att vara över, frågan vi alla ställer oss men som ingen kan svara på är "hur länge"?
En dag i taget.
Tackar mig själv för min positiva inställning och mitt goda humör. Vet att ingenting blir bättre eller lättare om jag släpper in rädsla, oro eller negativa tankar. Allt är vad det är just nu. De stora frågorna kan jag inte styra. För mig handlar det därför om att acceptera och göra mitt bästa i de situationer där det finns möjlighet att välja och/eller agera.
Vara närvarande, träna tålamod, visa omtanke och kärlek samt i möjligaste mån skippa antaganden och förutfattade meningar.
Puss och kram!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar