Vissa morgnar är det i halvsovande tillstånd som jag tar min promenad eller löptur, så var det igår. Eftersom undertecknad inte kan dricka kaffe för att kicka igång kroppen så satsar jag på syre, frisk luft, fågelkvitter och skog, vilket brukar hjälpa.
Igår var jag extra seg. Hade dragit ihop mitt långa hår i en låg hästsvans och satt på mig de kläder som fanns till hands. I skogen bryr jag mig inte ...
Möter jag någon i denna tidiga timma så är det aldrig någon jag känner ofta hundägare som är helt fokuserade på sina djur.
Så från ingen stans mötte jag en "gammal" vän, en sådan som du vill prata med och inte bara passera. Jag hann tänka: men hur ser jag ut egentligen? Därefter släppte jag utseendefixeringen och stannade. Jag fick sällskap en bit då vännen helt svängde om för att hinna prata mer. En liten vit tik drog försiktigt i kopplet och vi promenerade tillsammans. Visade sig att ett skogsparti brer ut sig mellan våra bostäder. Ibland är världen liten!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar