Efter mina 14 timmar på akuten i mitten av december, då inget fel hittades (förutom svårigheten att djupandas samt mitt allmäntillstånd) och jag blev ordinerad stark ipren (i två veckor) så kom den kallelse som var väntad. Återkontroll
Mannen skjutsade mig till sjukhuset, till hjärt- och kärllaboratoriets ingång. Innanför entrén satt en liten tant med rullator och då hon antog att jag inte visste exakt åt vilket håll undertecknad skulle gå så guidade hon mig verbalt. Den söta lilla kvinnan fick ett stort tack samt ett varmt leende.
I väntrummet frågade jag andra kvinnor om samt hur anmälan registrerades? De pekade på en apparat och sa att jag behövde trycka in mitt personnummer där. Okey.
En trevlig sköterska dök upp och hämtade kvinnorna och inte långt därefter var det min tur. Jag visades in i ett typiskt undersökningsrum där det stod en brits och en ultraljudsapparat. Tog av mig på överkroppen och fick elektroner utplacerade över bröstkorgen. Liggandes på sidan kollades hjärtat på många olika sätt och den stora dataskärmen visade hjärtklaffarnas rörelse samt hjärtats pulserande. Stundtals fick jag höra ljudet vilket inte alls lät som det typiska vi vant oss med utan mjukare och "blötare", vilket jag gissar berodde på ultraljudsapparaten. Kunde se min andning via den gröna linje som flödade i nederkant av skärmen.
Av naturen är jag nyfiken och bad "sköterskan" som egentligen kallas laboratorieassistent (eller något liknande) att förklara precis allt. Tekniken på skärmen fascinerade mig.
Av vad jag förstod såg allt bra ut och efter en halvtimme avslutades undersökningen. En läkare ska kolla alla videos samt bilder och grafer inom två veckor men eftersom jag känner mig helt återställd så hoppas jag att även hen friskförklarar mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar