"Du har inte bytt på 20-25 år", sa mannen och log snett

Igår gjorde jag något som inte skett på 20-25 år. Vad då undrar du kanske och blir intresserad? Eller så bryr du dig inte.

Om vi säger så här, undertecknad använder både linser och glasögon. Under lång tid har jag dock noterat att de sistnämnda liksom gjort sitt, de har kastat in handduken genom att överföra känslan att dimma när glasögonen satts på näsan, de har snarare stjälpt än hjälpt mig att se bättre.

Mannen har påmint och snälla kollegor har försett mig med rabattkuponger hos stadens optiker men inget har hjälpt förrän undertecknad själv nappade på ett eget erbjudande och snabbt bokade tid.

Igår tog jag med de gamla glasögonen som enligt mannen är minst 20-25 år (han har rätt ... som vanligt)! Visade dessa för optikern och passade samtidigt på att ge bort paret (glasögonen slängdes direkt då de inte går att återbruka).

Ja, jag är oftast nöjd med det jag har och nej, att byta eller köpa nytt sker emellanåt inte så ofta, sån kan jag vara haha.

Hur som så kontrollerades både linser och ögon hos optikern och precis allt såg bra ut, kändes som jag fick högsta betyg på ett prov och lät den trevliga optikern föreslå ett par bågar. Kanske inte de jag skulle valt men de fungerade över förväntan och 30 sekunder senare beslöt jag att vara lite wild and crazy och välja glasögon med tydlig båge.

Nöjd och glad lämnade jag optikern. Under promenaden till bilen slog det mig att undertecknad enbart kan använda linser i två veckor. De gamla glasögonen fanns inte mer och även om de bidragit med ett ofokuserat och grumligt synfält så kändes det tokigt att inte ha någonting att varva linsbärandet med.

Ja ja ...

Mannen skakade på huvudet och precis då mindes jag! Tänk om? Letade i den låda som minnesbanken visade upp och voilá, hittade ett par gamla glasögon, med säkert 30 år på nacken! Rengjorde glasen och provade, de fungerar!!!

Om två veckor kan jag hämta mina nya, fram till dess har jag de gamla, för den som spar - han/hon har!