söndag 26 juni 2016

Sommar, sommar, sommar


MEDITATIONSUTMANING DAG 15 

– Känn in hjärtat!


Länk till Josefin Bengtssons blogg med instruktioner:


Så hur gick det för mig? Skrev så här i min kommentar till Josefin:

Att landa på mattan i meditation efter ett yogapass är skönt. Jag brukar hitta andningen och ha förmåga att vara närvarande. Dagens utmaning, att känna hjärtat gick sådär. Till att börja med blev jag uppmärksam på en svettdroppe som rann ned mellan brösten. Andningen var lugn och tankarna i schack men att känna hjärtslagen var svårare. Jag satt med händerna på knäna och ville lägga händerna mot bröstet men tänkte att "jag provar så här". Fokus var på och runt hjärtat, pulsen var lugn och hjärtslagen tysta. Kunde inte höra så jag försökte istället känna in. Kanske lyckades jag eller så var det bara min önskan om att förnimma hjärtslagen som fick mig att tro att jag faktiskt kände dessa?

Fick detta svar:

Tack för delning Mia. Det kluriga med att följa en övning kan ju vara just det – att vi vill för mycket, att vi vill känna så som övningen beskriver men ibland (för mig i alla fall) så blir den strävan så stark att jag typ blockerar mig från att känna. Hmmm…kanske en vag beskrivning men hoppas du förstår lite hur jag menar. Det blir nästan en stress eller prestation att känna, kanske tom att gråta… och då kommer inga tårar. Idag kanske helt enkelt inte var en ”känna in hjärtat dag” för dig… dina händer vill upp till bröstet, så fint att du la märke till det. Nästa gång låt dem komma upp :-). Tack för delning. STOR KRAM!

Så var det nog, Josefin har antagligen rätt, jag ville för mycket. Detta var nog INTE min "känna in hjärtat dag" och nästa gång så låter jag händerna få vila på bröstet. 


Tack och hej
Hörs i morgon




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar