Igår började jag dagen med en yogaklass i studion, det skulle bli en utmaning. Ni som känner mig vet att jag älskar att stiga ut ur min bekvämlighetszone.
Det visades sig ganska tidigt att vår armmuskulatur hamnade i fokus. Jag svor tyst för mig själv och tänkte på gårdagens intensivpass, det som verkligen fått mig att ta ut mig, att svettas ordentligt. Varför hade jag valt att gå på tuff styrka kvällen innan Julias utmaning???
Men hur skulle jag vetat?
Med svetten rinnande tänkte jag "okey då", kroppen behöver detta, jag mår bra av fysiska utmaningar även idag då mina armar känns "svagare" än andra dagar.
Så på't, ge inte upp!
Musklerna skakade och jag hängde på Julia. Jag älskar hennes utmaningar! Hennes sätt att tänka Pippi Långstrump: det här har jag inte testat ... så det klarar jag säkert!
Skrattade när jag föll ur "fallen ängel" posen jag aldrig testat tidigare. Min kropp var kanske inte sitt starkaste jag ... men kanske i morgon? För jag kommer att öva denna asana hemma och inte ens i smyg ... för jag vet att jag kan, min kropp förstår inte men jag vet! Lyckades ju typ redan igår, orkade dock inte att hålla posen så länge. Med andra ord kan jag mer och bättre, dags att träna.
Ha en skön söndag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar