fredag 30 november 2018

Parkeringsgarage plats, lycka eller stresspåslag?


På vårt arbete har vi ett par parkeringsplatser som vi kan nyttja som anställda, dessa finns i närliggande parkeringsgarage. En lyx när jag arbetar sent. Visserligen är det trångt och "labyrint/serpentin slingrigt" att ta sig ned i underjorden, det ska slås koder ett par gånger till olika grindar men sen så går det att köra alternativt backa in i rätt ruta.


Vad som ger mig ett litet stresspåslag är att någon helt utomstående (en vit bil) plötsligt ställer sig lite random på någon av de tre platser vi betalar för vilket betyder att jag kan vara utan parkeringsplats om jag har otur. Skulle det inträffa innebär det dyra parkeringsavgifter eftersom jag arbetar mitt inne i city.

Så med magen i halsgropen kör jag ner ...

Igår gick allt bra, det var först när chefen åkte som hon ringde upp och bad oss gå ner för att sätta upp en lapp. Under dagen hade den vita bilen nästlat sig in och parkerat gratis ... igen.

Jag skrev en stor lapp, fäste den under vindrutetorkaren och när jag senare skulle köra hem så var både bil och lapp borta. Frågan är om föraren bryr sig eller om hen ställer sig på "min" plats nästa gång?


Ett annat dilemma vi har i parkeringsgaraget är tre unga grabbar som hänger i ett utrymme precis bakom våra platser. De har fysiskt befunnit sig på plats ett par gånger när jag ensam kommer ner i garaget. Vi har haft ögonkontakt men inget mer. Jag har inte känt mig rädd men vet att hyresvärden haft problem med ungdomar som dealar nere i garaget eller röker på.

Vad killarna sysslade med som jag sett vet jag inte? Just ingenting de gånger jag passerat men saken är den att DE är på fel plats, de borde vara någon annan stans.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar