Vet inte ens när det började? I morse väckte jag matte som vanligt och hon gav oss mat. Jag åt lite och sen sov jag. Helt ärligt har jag mest vilat hela dagen för när jag tänkte att nu är det dags att leka med husse så tog han fram den där otäcka maskinen. Dammsugaren kallar de den.
Jag låg kvar bakom soffan i över en timme fram till dess att husse började väsnas i rummet där jag låg, då la jag benen på ryggen och smet iväg. Vid middagsdags var jag hungrig men kunde inte äta. Kroppen sa nej. Något var fel?
Jag kröp längst in under mattes sida på dubbelsängen och försökte kräkas men det kom enbart vitt skum? Husse är för stor för att torka, han kom inte åt så han ropade på matte, Hon la sig på mage och ålade in under sängen och gjorde rent.
Kroppen började rycka och krampa. Jag flåsade precis som hundar gör när de sprungit fort, det var läskigt och rädslan kom utan att jag bett om den. Någonting inuti min kropp behövde få komma ut.
Matte la sig bredvid mig och la sin hand på min rygg då kunde jag slappna av och kramperna lugnade sig något. Jag försökte kräkas upp eländet ännu en gång men återigen kom enbart vitt skum som matte fick torka bort.
Det kändes skönt att matte och husse fanns nära. De lät mig inte gå undan utan stängde dörren. Mamma tvättade mig och undrade vad som var fel? Vad skulle jag svara på det, jag visste ju inte själv. Hela kvällen låg matte på golvet bredvid mig och strök mig över ryggen. När hon skulle sova bar husse både mig och min stora favoritkudde till deras sovrum. Han lät mig ligga nära elementet och deras säng. Sen fick jag och mamma sova hos husse och matte.
Måndag 23/11
Idag mår jag bättre men inte bra. Jag fastar. Ryckningarna och kramperna har slutat. Husse och matte hoppas att vila hjälper. Om jag fortfarande är risig ikväll så hotar de med besök hos veterinären! Nej!!! Jag avskyr att åka dit så nu ska jag försöka kurera mig själv allt jag kan när de är på jobben.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar