När jag var liten så var smultron lyx och hittade jag så många så att det gick att trä ett pärlband på ett strå så var lyckan fullkomlig.
När vi fick våra egna kids och flyttade ut på landet så såg jag till att plantera smultron i rabatterna som marktäckande och vid kanten av den stora stenen så att våra barn skulle ha möjlighet att få äta så många smultron de önskade. Varje sommarmorgon plockades det in en näve färska till frukost och det hände till och med att jag vid några tillfällen lyxade till med att göra smultronparfait.
De åtta år vi sedan bodde mitt inne i stan så kunde en kruka få bo på balkongen om vi hade tur.
Nu kan jag/vi återigen frossa tack vare att det växer plantor lite överallt på vår tomt. Smultron för mig smakar svensk sommar. De tillsammans med blåbär är njutbar magi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar