Vissa checkar in ... bara så där!?

Att öppna altandörren på morgonen hemma hos oss kan innebära oväntade gäster, de som inte är inbjudna men som vi inte heller avvisar.

Igår vid frukosten öppnade vi dörren för att släppa in sval morgonbris innan solens värme bredde ut sig ordentligt. Knappt hade vi öppnat dörren förrän den nu välbekanta pinglan/bjällran hördes. In genom dörren spatserade en av grannkatterna, hon som är döpt till Leia men som vi kallar Pinglan.

Morsning!

Pinglan är en självklar varelse, hon bara ÄR och utgår ifrån att det hon väljer är det som gäller. Denna lilla varelse besitter många egenskaper som jag önskar barn och ungdomar. En cool hona som utgår ifrån att hon är värdig, älskad och respekterad precis som hon är.

Det är uppenbart att Pinglan adopterat oss - inte tvärtom.

Katten knallade nerför trappan och rakt in i vårt sovrum där hon hoppade upp och lade sig tillrätta för att sova (på mannens sida av sängen). Och här snackar vi inte 10-20 minuter utan halva dagen. Vi andra gjorde oss i ordning för arbete hemifrån. Pinglan sov, det var först före kl 14 som hon tackade för sig och promenerade iväg.

Vad är det med alla katter som hänger hemma hos oss???

En för att leka och få kärleksfull uppmärksamhet, en för att sova och en tredje för att se om det händer något spännande ...

Snart får vi "egna", då kan inte Pinglan gå rakt in, å andra sidan så kommer våra dörrar inte längre stå öppna och obevakade så allt kommer att ge sig.