Övning ger färdighet - är det så eller finns det genvägar?

Tålamod är en gåva. Har du brist så går det att träna ... tack och lov. Kände med sonen igår då jag plötsligt mindes mig själv i samma ålder, den där viljan att komma framåt, fort.

Något frustrerad berättade Lejonkungen om sitt övande på cellon och hur han lärt sig vissa grundgrepp, exempelvis hur han bör hålla stråken. Så säger han: "det är svårt, jag har inte lärt mig spela än!"

Jag tittade frågande på honom och kunde inte låta bli att le. "Men ... du hämtade cellon igår."

Som att han i sitt huvud fått för sig att han ska lära sig direkt, ett svårt instrument. Bara så där, utan lärare IRL!? 

Jag var likadan, om något var svårt och jag inte fattade direkt så kunde valet innebära att projektet lades ner. Det behövdes hög motivation och en klar målbild för att jag skulle hålla ut.

Lejonkungen håller fortfarande fanan högt. Han övar och har kommit till insikten att några lektioner vore smart att köpa. 

Själv valde jag att ge mig ut i skogen iförd löparskor. Rensa huvudet och lyssna på fåglarnas kvitter. Låta gårdagens yogaklass och det administrativa arbetet förvandlas till dåtid och helt landa i nuet. Höra och känna fötternas rörelse mot den torra marken och njuta av de perfekta förutsättningarna, inte för varmt men heller inte för kallt. Lagom.