onsdag 13 januari 2016

När orken tar slut


Idag hände det, jag tränade intensivt och själva passet genomfördes men efteråt var jag trött mycket tröttare än jag brukar. Att bli svettig och känna att jag gett allt är ett mål, de andra är att ha roligt och känna att utmaningen är på rät nivå.


Igår var som andra tisdagar förutom att jag haft intensiv träningsuppehåll över jul och nyår. Visst har jag utfört yoga dagligen och tränat annat men igår var första gången intensiva passet på länge, dessutom var det nytt så ingen hade koll. Ett fysiskt tufft pass men samtidigt roligt.

Jag duschade och klädde mig innan jag gick hemåt. Väl innanför dörren kom illamående och hunger hand i hand. Dags att fylla på mina depåer. Det hjälpte inte, kroppen hade redan reagerat. Manen gav mig druvsocker.

Så åt jag för återhämtning och bäddade ned mig i soffan bara för att inse att jag behövde rusa till toaletten. När väl den utflykten var avklarad kunde jag tassa tillbaka och krypa ihop under filten.  Där fanns nötter att knapra på och långsamt piggnade jag till.

Jag tog ut mig för mycket vilket var onödigt. Förstod aldrig under passet, känslan kom senare och då finns inget annat att göra än att äta och vila. Idag mår jag bra.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar