Äntligen ledig helg! Det var ett par veckor sedan ... och som jag längtat. Men den mysiga fredagskvällen med god mat infann sig aldrig, den dök inte upp.
Jag fick telefonsamtal på butikstelefonen strax innan jag skulle sluta (det interäffar ALDRIG) så redan när kollegan kom med telefonen så knöts sig magen. En undran om jag kunde gå lite tidigare? "Känns som jag kommer att kollapsa", sas det i andra änden av luren.
Oron spred sig och jag skyndade iväg. Hemma en liten stund senare så hade personen mycket riktigt tuppat av. Fick ingen kontakt så vi ringde efter ambulans. Det blev en fredagkväll på en överfull akutmottagning.
Astronauten hade skyndsamt stoppat åt mig två dubbelmackor och en banan, min fredagsmiddag.
Vi hamnade i ett slussrum för infektion och blev mer eller mindre totalt bortglömda. Rummet var kallt och min stol hård. En kväll av väntan på personal, på provsvar och på läkare. (Jag har en hel del
åsikter om den svenska sjukvården men dessa spelar ingen roll.)
När läkaren till slut steg in i rummet var hon tydlig och bra. Magsjuka som gett uttorkning och svimningskollsps. Ingen fara på taket alltså men en hiss i bergochdalbana för den drabbade som inte förstod vad som hänt i kroppen.
Magsjuka? Visste inte att vi haft det viruset hemma ...
Sammanfattning:
- Fick åka ambulans (igen) vilket är coolt, den sexåriga Mia jag en gång var hade jublat.
- Magsjuka går över lika fort som den kommer
- Ordentligt trött men det går nog också över
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar