Och plötsligt hamnade hjärtat i halsgropen

Vissa dagar flyter bättre än andra. Trodde att jag hade flow igår men det skulle visa sig att jag inte alls hade den koll jag trodde.

Dagen började bra. Vaknade tidigt och hann praktisera veckans yogaklass före frukost. En skön morgon på alla sätt och vis. Läste tidningen, åt och gjorde mig i ordning för jobbet. Hade så gott om tid att jag beslöt att promenera in till stan. Solen sken, fåglarna kvittrade och jag började färden genom skogen, uppe på åsen. 65 minuters egentid.

Väl på jobbet så förflöt dagen i ett lagom tempo. Det var först när jag hade femton minuter kvar av min arbetsdag som jag plötsligt insåg mitt misstag. Nyckeln till studion låg kvar hemma! Hjärtat åkte hiss upp i halsgropen på en hundradels sekund.

En timme kvar till min yogaklass skulle börja. Ingen cykel, ingen bil ... För några månader sen hade detta aldrig varit ett problem, inte då (vi bodde mitt inne i stan) men nu, hur skulle jag göra?

Ringa hem och be dem köra in till stan för att ge mig den nyckel jag glömt? Kändes inte alls lockande. Ringde därför studions ägare, inget svar. Skickade meddelande, fungerade bättre. Problemet löstes lika snabbt som det uppstått.

Tack, tack och tack för mobiltelefoni!

Gott om tid igen och klassen kunde genomföras utan fler missöden.