tisdag 12 februari 2019
Har varken svångrem eller bälte
Jag har gjort det. Tagit det där sista steget och verkställt en sak som länge funnits med i mina tankar men som under detta år verkligen blivit en punkt på min todolista.
Jag har sagt upp mig!
Från och med nu tänker jag satsa helhjärtat på mitt nystartade företag, ge det tid och chans att utvecklas. Ta reda på vad jag verkligen vill. Vilka av de bollar jag kastar upp som jag ska fånga och vårda.
Det finns enbart en sak som hållit tillbaka beslutet. Jag älskar mina arbetskamrater och min chef! De fanns för mig när livet.nu härjade som mest. De är schyssta, trevliga och underbara, alla på sitt unika sätt. MEN jag kan inte stanna kvar bara för människor jag gillar, det fungerar inte. Har jag tur så kanske de väljer att stanna i mitt liv på något sätt. Valet handlar om mig och görs utifrån vad jag behöver och vill.
NU är tid för förändring. Det får bära eller brista. Jag stänger dörren (även om jag lovat att finnas tillgänglig som extrapersonal) och öppnar andra okända. Spännande!
Har varken svångrem eller hängslen men tänker att allt kommer att ordna sig. Magkänslan viskar att rätt beslut tagits och jag är inte rädd.
Samtalet jag hade med min chef var varmt och öppet. Hon vill inte bli av med mig men säger samtidigt att jag har hennes fullaste stöd, om hon varit i mina kläder så skulle hon gjort likadant. Tack!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar