När vi inte äger en hög kruka så finns det enbart en sak att göra, inte köpa utan skapa en enligt återbruks- och hållbarhetsprincipen.
I våra förråd har jag samlat "bra att ha material" och i detta fall så var det kakel i olika storlek. Plattorna ärvde jag från Desigual, när Uppsala butiken slog igen och det mesta skulle slängas eller kasseras så släpade jag hem ett par lådor. Mina älsklingsfärger, koboltblått och havsgrön har därefter bott i olika förvaringsutrymmen och med jämna mellanrum kommit till användning.
Under sommaren beskar jag vår stora syrén och kunde inte förmå mig att slänga alla grenar, de var/är för vackra. Jag ställde dessa mot husväggen och de bildade ett harmoniskt stilleben tillsammans med den lilla möbelgruppen. Så uppstod stormvindar och när jag och mannen kom hem ifrån vår lilla roadtrip så låg grenarna utspridda likt plockepinn över våra stenplattor.
Fortfarande var känslan för stark för att köra iväg med grenarna. Insåg att vi behövde en kruka men den måste vara hög och någon sådan fanns inte att finna hemma.
Hmn ...
Så mindes jag mina kakelplattor, rotade fram dessa tillsammans med både lämpligt "lim" och fog. Enkelt sagt så bör jag erkänna att det behövdes regn och ruskväder innan arbetet startade men nu är den klar "krukan", den som syréngrenarna ska få bo i!
"Tack pappa, för allt du lärde mig vad gäller kreativitet!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar