Magiskt ...

Strålande sol från klarblå himmel, vindstilla och minus 15° när vi vaknade. Det var som att kliva rakt ut och in i en sagovärld, typ Narnia. 

Visserligen gick jag aldrig in och igenom en garderob, pressade mig inte heller mellan pälsar för att ta steget ut i L.C Lewis glänta där den berömda lyktstolpen står. I stället öppnade jag vår dörr, sopade trappan och plattorna nedanför och gick de 50-100 meter som krävs för att kliva in i skogen.

En vacker morgon med snötyngda träd och en sol som klättrade uppåt. Fötterna fick delvis pulsa i allt det vita och forma stigen på nytt, både rogivande och påfyllande.

Helt ärligt hade jag inte blivit förvånad om faunen herr Tumnus plötsligt stått på stigen eller om bävrarna nyfiket tittat på mig. Mötte ingen av dem, inte ens häxan vilket antagligen var tur då hon troligtvis förvandlat mig till en isig stenstaty.

Inte heller lejonet Aslan ...

De undertecknad såg, hörde eller passerade var som vanligt hundägare ute på sina morgonpromenader. Sammanfattningsvis en bättre start på dagen.