Flashback ...

En varm het sommardag och jag var inte där jag borde eller ville vara. Att ligga till sängs var visserligen skönt en stund men sen blev jag rastlös.

Önskade jag var på utbildningen alternativt fick hänga vid vår pool men nej, nej och nej. Kroppen bestämde och jag lyssnade.

Softade inomhus. Lyssnade på musik, läste och vilade. Fick flashbacks och mindes en Midsommardag för länge sedan då jag (kanske) var tolv år? Det var varmt och vi var ute på ön. Alla badade och jag blev hastigt förvisad till strandstugan, fick inte vara ute ... fick inte bada.

Mamma hade upptäckt vattenkoppor på min kropp samt kollat min temp.

Isolerad i strandstugan kunde jag höra syskon och kusiner leka, skratta och bada. Febern lät mig sova men när jag vaknade kände jag mig ensam. Det fanns serietidningar och böcker. Familjen kom med jämna mellanrum in och tittade till mig ändå var det tråkigt. Jag ville vara med de andra, framför allt ville jag bada!

Ungefär så var min känsla under gårdagen då mina kursare och lärare fortsatte utan mig samtidigt som kroppen meddelade att jag varit dum ifall jag stoppat i mig värktabletter och åkt till Stockholm. Vila var verkligen vad jag behövde.

Det blir inte alltid som jag tänkt det.

Idag däremot är jag redo för vår sista utbildningsdag tillsammans. Vill däremot inte tro att det är sista dagen med gänget, vi har lovat varandra att träffas ... faktiskt redan bokat in en återträff. Men idag är idag och nu ska jag njuta!