Vissa dagar undrar jag hur många katter vi har? Tiger är självklar sedan femton år men sedan vi flyttade in i huset så har vi en ny aspirant, Ramses. VI har flyttat in på Ramses revir, han var först ...
Grannkatten är lika gammal som vår men visar färre ålderskrämpor, en social och trevlig varelse.
Min förhoppning är att de båda herrarna kan bli polare (på sikt). Just nu vet de om att den andre finns och spanar ständigt nyfiket, de promenerar på varandras tomter och vid enstaka tillfällen blir det jakt.
Igår stod Ramses plötsligt vid min stol samtidigt som Tiger nosade på blommorna fem meter bort. Jag lyfte upp R som fram till då inte sett sin "rival". Grannkatten lät mig hålla honom nära, han slet sig inte, körde inte ner några klor men fräste tyst när han såg T (som lyckligt ovetande typ tjuren Ferdinand luktade på sina blommor).
Det är en ynnest att ha blivit adopterad av grannkatten, att han okeyat oss så till den grad att vi får lyfta och hålla honom ... även i krislägen.
I morse hände något liknande. Plötsligt var Tiger på altanen (normalt eftersom jag yogat och han varit med mig), han satt på trappan vid dörren. På insidan i vårt matrum stod Ramses? Fel katt inne! Jag kom från köket, lyfte upp R och bar honom till ytterdörren så han skulle få fri passage ut.
Så här håller vi på, en in en ut. Frågan är om vi har en eller två katter?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar