Emellanåt förstår jag mig inte på mig själv ... det är som att jag fungerar bäst med någon som håller ett vakande öga över mig? "Problemet" är att allt är dubbelbottnat, jag är samtidigt den som vill gå min egen väg. Tror att detta främst inträffar när jag har mindre rutin och är lite osäker.
Vad dagens blogg handlar om är min nya identitet som yogalärare. Idéer finns det gott om men sen hamnar jag liksom i trög sirap. Behöver bolla tankar, få sparkar i baken och lätta knuffar i ryggen så att någonting händer.
Behöver börja göra! Planera in i kalendern och ställa mig på ruta ett så det finns en chans att avancera framåt. (Är inte helt ärlig, vissa saker utvecklas men för långsamt och det är enbart mitt eget ansvar)
Som det här med den öppna sommaryoga utomhus. För dålig framförhållning, visserligen positivt gensvar men på grund av min sena annonsering resulterade det i att jag ensam yogade på allmänningen.
Har jag satt upp nya tider och datum? Nej ... jag kom av mig
"Så på't igen då", säger jag till mig själv som slött tänker tanken samtidigt som INGENTING händer. Vad håller jag på med? Skärp mig!
Det är visserligen semester för många. Ja, ja, dålig ursäkt. Läser du detta och känner mig: sparka mig i baken!
Tack !
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar