Nä, usch så tråkigt!

Våra katter har olika personligheter, precis som andra djur och/eller människor. Nu när molnen hänger tungt, regnet lurar och vinden tar fart så ligger ofta vår hankatt Stanley framför fönstret i vårt sovrum. De stora altandörrarna släpper in mycket ljus och vår tomt känns nära, nästan som att den är inne i huset.

När snön försvunnit och marken är bar så syns de bruna, torkande löven. En vindpust, de fladdrar till och rör sig dansande. Bladen virvlar i cirklar fram och tillbaka. Stanley är som hypnotiserad och kan ligga länge, länge på samma ställe och studera.

Audrey bryr sig knappt, inte förrän mannen tar in ett löv till Stanley. Tanken var att hankatten skulle få nosa, undersöka och leka men vår lilla donna snor bladet varpå de massakrerar lövet tillsammans. 

Audrey är nyfiket sprallig, en "doer" medan Stanley upplevs försiktigare och mer eftertänksam. Om de vore karaktärer i Nalle Puh så skulle Audrey vara en blandning av lilla Ru och Tiger medan Stanley snarare har drag av Nasse och en klok, genomsnäll Nalle Puh. 

Deras ordväxling skulle kunna låta något i den här stilen: "Jag gillar att titta på löven som dansar i vinden, det är magiskt!", säger Stanley till Audrey.

"Nä, usch så tråkigt! Jag vill UT till löven, virveldansa, jaga och fånga dem. Visst vore det mycket roligare Stanley!?"

Så rusar Audrey iväg till nästa fönster för att se om något spännande händer där eller så hittar hon en leksak på vägen ... say no more.