Smidig som ett kassaskåp

Igår checkade något helt annat in än de eventuella sjukdomssymtom vi väntade efter dos nummer tre, träningsvärk ...

Det är sällan jag drabbas men efter det yogamedley vi brände av i söndags då hela den första timmen mest bestod av statiska positioner så kom inte ens jag undan haha. Visste redan när det var min tur att leda att kroppen skulle reagera för den gjorde det direkt. All smidig- och rörlighet hade loggat ut, kvar fanns tyngd och en seg trötthet. Känslan var: smidig som ett kassaskåp.

Tror inte att någon i rummet märkte men min vinyasa blev kanske inte lika flödande mjuk som den brukar.

Igår stramade och drog det kring sittben och ljumskar. För att mjuka upp landade jag i välgörande yinpositioner. Kanske hjälpte dessa något, mer än just för stunden eller så gjorde de inte så stor skillnad? 

Ett kvitto på att kroppen arbetat. Visst, men i ärlighetens namn så uppskattar jag mer dynamiska rörelser, de är snällare och passar oss alla bättre. De statiska ger ofta just träningsvärk ...

Så nu skrattar jag när det drar i muskulaturen, när höften stönar och låren morrar. Allt är vad det är och antagligen har jag trots "värken" klarat mig bättre än flera av de andra.

Skönt att veta att känslan är tillfällig, även detta kommer att gå över och när du läser min blogg så mår jag kanske som vanligt igen? Kanske? Eller inte ... än.