Igår var det återigen dags att handla mat, fylla våra förråd så det finnas något att laga måltider av. Mannen passade på att skicka med mig två stora kassar med pant (efter helgens examensfestligheter).
Väl i köpcentret styrde jag stegen mot pantstationen, alla andra val kändes fel. Väl där upptäckte jag en pappersremsa hängandes där kvittot kommer ut.
Jag var ensam. Vred huvudet åt alla håll ifall det någonstans verkade vara någon som i hast glömt sitt kvitto?
Fortfarande ingen. Tog tag i pappersremsan och upptäckte att beloppet var 53 kr, i mina ögon ett ganska högt belopp. Stackars den som pantat och glömt ...
Höll i kvittot medan jag pantade våra egna burkar och flaskor. Kanske skulle den rättmätige ägaren dyka upp och då kunde jag smidigt och enkelt överlämna kvittot.
Fortfarande ensam. Tog mitt eget kvitto och tackade för gåvan jag just fått, över 100 kronors avdrag i kassan. Emellanåt skiner solen extra mycket och just igår på mig. Tack, tack och tack!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar