Hon släppte inte skärmen med blicken utan följde den lilla tecknade musen som snabbt rörde sig över läsplattan. Musen pep. Varje sena och muskel hos Ravelli spändes och hon fattade direkt vad hon skulle göra och försökte placera tassen på musen.
Nu har mannen introducerat samma spel för Stanley och Audrey. Båda uppmärksammar musen och smyger närmare skärmen. Stanley lugnare och mer avvaktande medan Audrey snabbt är uppe vid läsplattan och försöker fånga musen. Hon tittar både bakom och på sidan när hon inte får tag på den lille kvicke rackaren (framifrån).
Vad är det som gör att Audrey förstår uppgiften? För att hon är hona? Eller är S smartare (samt latare)? Anar han att musen inte går att fånga, att den är fejk, är oätbar och av den anledningen inte orkar bry sig? Ravelli fattade direkt hur spelet skulle spelas precis som vår lilla tjej medan "grabbarna" är/var mer avvaktande. Spännande och intressant.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar