Mamma var är du?

                                             

Igår tillbringade jag en del tid i skogen, först en löptur på morgonen och  senare en promenad innan det var dags att förbereda kvällens middag

Under den andra rundan var planen att plocka med mig smultron, blåbär och hallon. Morgonens dofter hade avslöjat att det finns mogna hallon (och smultron samt blåbär har jag mumsat på).

Från stigen scannades växter och träd av. Jag konstaterade med en nick att där var X och där var Y. Helt ärligt så noterade jag ännu en gång att jag har rätt bra koll.

Plötsligt dök en "bekant" blomma upp men namnet kom inte automatiskt. Vad var det nu den heter? Ville ropa:

Mamma, var är du?

För hon hade vetat. Mamma som kunde alla träd, blommor, stenarter och för den delen även de flesta svampar. Mamma som lät oss pressa växter och göra små böcker när vi var små och vetgiriga. Det är hennes förtjänst att jag kan vad jag kan.

Den där växten i skogen måste googlas. Mamma kan inte längre svara, hon är i himlen. Kanske viskade hon svaret men just igår hörde jag inte. Kanske kommer blommans namn till mig i sömnen? Det visar sig.

Och ifall du undrar så kom jag hem med både hallon, blåbär och smultron. Kanske bakar jag en cheesecake och toppar med sommarbären, kanske inte?