Att gå på promenad kan ta längre tid än beräknat, i alla fall för mig. Tänk dig ett mindre barn som hittar "skatter" efter vägen och bara måste stanna.
Det var på själva skogsstigen som förseningen uppstod. Min radar vad gäller skogens bär var påslagen och söta, solmogna godsaker fanns plötsligt överallt. Näsan vittrade smultron, hallon och blåbär och blicken konstaterade att luktsinnet fungerade felfritt.
Jag åt mig framåt, fick ett smarrigt mellanmål och kände mig senare nöjd över att komma bort ifrån åsen och ner till ån där benen kunde fokusera på rörelse.
Borde kanske ta med en burk eller två om undertecknad går ut? Fast då springer väl alla bär och gömmer sig ... men om jag tar en liten påse och stoppar i fickan? Kanske, vi får se?
Önskar dig en skön och bra sommardag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar