Alltså ... AJ!

När det är som bäst, en härligt ljuvlig sensommardag i augusti och jag är ledig vad händer då? 

Efter frukost med mannen samt en paus för att smälta maten stoppar jag fötterna i mina löparskor och ger mig iväg. Att få löpa på grusvägar genom öppna fält, skogspartier och längs ån i solsken är bland det bästa jag vet. Hinna vakna och sen ta det där välförtjänta morgondoppet ungefär en timme senare. 

Igår var en sån där helt underbar dag, en dag som jag dessutom var ledig på ... bara det är lycka!

Hängde vid poolen ensam samt med Lejonkungen och senare även hans kompisar. Läste, lyssnade på podd och njöt. Vill verkligen suga ut det sista av mina semesterdagar och tänker att just det är jag bra på. Vara i nuet, i min kropp och samtidigt fullständigt närvarande.

Katterna rörde sig i periferin, skötte sig själva, det var enbart skatorna som skvallrade om var det kunde tänkas befinna sig.

Allt var perfekt ... fram till den sekund då jag lyckades få in en sticka under pekfingernageln på den högra handen. Alltså AJ! 

En sticka som klämmer sig in mellan finger och nagel är smått omöjlig att få ut, det finns inga luftfickor och betydligt färre möjligheter att komma åt träfliset. Normalt sett så har undertecknad inga problem att operera bort stickor men just denna gång så sätter naturen käppar i hjulet och jag inser att ljummet vatten och tålamod är bra verktyg att ha i bakfickan.

Så "alltså AJ!" får hänga med en dag till eller två, förr eller senare lär jag bli kvitt den irriterande stickan.