Igår fick jag möjlighet att ta en sommaryogaklass i Botaniska trädgården, ett inhopp och vikariat. Egentligen skulle jag vara ledig, hade därför ingenting planerat när frågan ställdes och kände mig allmänt ringrostig. Den senaste månaden har undertecknad enbart utövat egen praktik och då låter jag kroppen bestämma, det är inte samma sak som att leda andra.
Snickrade ihop en klass och satte mig något motvilligt på cykeln. Ville jag verkligen undervisa? Trots att jag var förberedd så viskade huvudet snubbeltrådskommentarer: du är inte redo ... hur genomtänkta är dina sekvenser och annat taskigt.
.jpg)
Jag visste att klassen var bra, att den höll och att den röda råden löpte från början till slut, kanske handlade allt enbart om att undertecknad önskat vara ledig och därför inte kände mig helt mogen? Finns bara en sak att göra i lägen som denna, ta tjuren i hornen och köra.
På den stora gräsmattan föll alla pusselbitar på plats. Solen sken, vinden var stilla och glada yogisar samlades runt mig. Allt (precis allt) flöt på och efteråt kom flera fram för att tacka mig för en tydlig och bra klass.
Så nu är jag igång, semestern är snart över och kunskapen avdammad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar