Att ta en vaccinspruta är lite som rysk roulette, frågan är om kroppen kommer att reagera eller inte? Svaret: vänta och se. Oftast brukar jag klara mig med endast en ömhet i armen men VAD är det som säger att det bli så just denna gång?
Ingen regel utan undantag ...
Jag håller därför tummarna att yogaklass och arbete kan utföras precis som det är tänkt - har nämligen ingen back up och med andra ord blir det som det blir.
Vädjar till kroppen att den ska vara följsam, att vi kan göra en deal och att den kommer att bli belönad för sin trofasta och schyssta attityd. Tänker dessutom att jag inte kommer att känna efter (i onödan, vilket undertecknad sällan gör då hypokondri inte är min grej).
Det blir vad det blir och hoppet är det sista som lämnar mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar